Falska minnen kan planteras
Genom åren har Elizabeth Loftus, professor vid University of California, planterat fler än 20 000 påhittade minnen hos sina försökspersoner. Och hon har blivit allt skickligare.
– Vi började med att bara ändra minnet av färgen på någons hår. I dag har vi ett recept för hur man planterar falska minnen av hela personer och händelser, berättar Elizabeth Loftus.
Metoden går bl a ut på att utnyttja auktoriteten hos den som ska plantera minnet. Det är också viktigt att spela på försökspersonens känslor och fantasi. Alla är visserligen inte lika mottagliga, men en tredjedel av försökspersonerna tar emot minnen som de senare inte kan skilja från verkliga minnen.
Elizabeth Loftus beskriver sitt arbete som att sätta kött på ben av falsk tro. Det inplanterade minnesfragmentet är bara en grund som sedan försökspersonens fantasi hjälper till att bättra på till ett fullvärdigt och trovärdigt minne.
På detta sätt har hon t ex lyckats få folk att tro att de skakat hand med Snurre Sprätt på Disneyland. Ett minne som är garanterat falskt, eftersom Snurre Sprätt är en figur skapad av Disneys konkurrent Warner Brothers.
Tidigare har minnesforskare menat att traumatiska minnen är säkrare än andra, något som Elizabeth Loftus nu vill vederlägga. Hon har bl a arbetat med försökspersoner som var med om attentaten mot World Trade Center den 11 september 2001. Hos dessa har hon lyckats plantera minnen av möten med människor som inte alls funnits på katastrofplatsen.
Elizabeth Loftus resultat får stöd av Pär-Anders Granhag, minnesforskare vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Även han har studerat hur folk bygger upp falska minnen från katastrofer.
Försökspersoner kan exempelvis säga att de sett autentiska filmer från dramatiska olyckor, som t ex krocken som dödade prinsessan Diana eller hur Estonia sjönk till bottnen.
– Generellt brukar 45 till 60 procent påstå att de sett autentiska filmbilder som visar olycksförloppet, trots att det inte finns något filmmaterial som visar hur själva olyckan gick till.
Riktigt bra går det att plantera ett falskt minne om en auktoritet säger ”Estonia, den filmen glömmer man inte”, vilket man prövade i en nyligen avslutad studie.
– Resultatet var anmärkningsvärt. Hela 76 procent av försöksdeltagarna hävdade att de sett den icke-existerande filmen, berättar Pär-Anders Granhag.
Om auktoriteten i stället sa: ”Estonia, någon sådan film kan jag inte komma ihåg”, hävdade ändå 36 procent av försöksdeltagarna att de sett filmen.
